Har storleken betydelse?

Igår var jag på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och lyssnade på föredragshållare som talade under temat ”IT för öppet lärande – en förändrad roll för pedagoger?” SKL anordnade detta i samarbete med DIU.

Jag fick med mig en hel del tankar därifrån, men jag vet inte om jag blev så mycket klokare på hur pedagogrollen förändras.

Lennart Jonasson, fd Stadsdirektör i Nacka, inledde med att fundera lite kring det historiska perspektivet på digitaliseringen. En tanke som jag tog med mig från hans framställning var att en del människor reagerar väldigt starkt och far t o m illa vid stora paradigmskiften. Det gjorde folk även vid den industriella revolutionen. Det betyder dock inte att utvecklingen inte ska/behöver ske. Egentligen är det så självklart att det är många som reagerar starkt när samhället är inne i ett paradigmskifte och att dessa personer håller fast i “det gamla” med näbbar och klor, men trots att det är självklart så kan jag finna lite kraft i det historiska perspektivet. Jag behövde bli påmind om det.

En typ av skolmänniskor som snurrar i mitt huvud just nu är de som verkar vara motståndare till en förändring av skolan. Jag tänker att de kanske verkar vara motståndare, men egentligen är det bara så att de inte förstår för att vi som vill göra något annat inte är tillräckligt tydliga. Det är väl lite med dem som med elever som inte är motiverade, man måste fånga upp dem där de är och leda dem framåt. Det som är skillnaden mellan omotiverade ungdomar och motsträviga skolmänniskor är att skolmänniskorna verkar så tvärsäkra och argumenterar ganska skickligt. Det gör att jag möter dem med försvar istället för att locka dem.

Om gårdagens föredragshållare inte pratade om HUR lärarrollen förändras så pratades det desto mer om det som inte hände på 90- och 00-talen. Jag kan, i likhet med Robert Fahlgren från Varberg, känna mig ganska uppgiven när jag läser saker som skrevs om digitalisering och skola i slutet av 90-talet. Om jag inte vetat att det skrevs då hade jag troligtvis gissat att det skrevs idag eller för något år sedan. Fast när jag suckat klart så måste jag gå vidare och tänka att de senaste åren har det varit en ketchupeffekt och det händer verkligen massor av saker i svensk skola idag. Hur kan vi underlätta för rektorer och pedagoger för att deras resa ska bli snabbare än vad den varit för en del som varit med längre? Ja, t ex kan vi ju svara på frågan HUR lärarrollen förändras i och med digitaliseringen.

Av Sveriges 290 kommuner har mediankommunen drygt 15 000 invånare fick jag lära mig igår. Jag fick också veta att Sveriges 100 minsta kommuner befolkas av 7% av Sveriges befolkning. En tanke som dök upp i diskussionen igår var att det kan bli mindre jämlikt om de mindre kommunerna inte har kompetens eller pengar att göra stora IT-satsningar.

Stämmer den tanken? Kanske är det så att stora kommuner blir tvingade in i lösningar som inte alls passar skolan (läs Stockholm Stad) och att de små har möjlighet att ta snabbare beslut samt navigera med större lätthet än vad de stora har. Jag är definitivt inte insatt i kommunernas möjligheter och hinder, jag vet inte heller var de här 100 minsta kommunerna finns rent geografiskt, men jag triggas igång av tanken på att utforska om storleken på kommunen verkligen har betydelse.

Matz Nilsson, Utbildningsdirektör i Malmö, berättade att han skulle besöka alla deras skolor och ge alla lärare ett uppdrag gällande IT i skolan (om jag förstod det hela rätt). Jag ångrar otroligt att jag inte frågade honom hur det uppdraget ser ut. Jag gillar verkligen idén om att varenda en får ett uppdrag från sin högsta chef för det är så oerhört viktigt att ingen kan gömma sig bakom en massa ursäkter, men jag undrar om man lyckats hålla det på en så visionär nivå att det blir något att jobba mot och inte något att sätta upp på görolistan.

Robert Fahlgren från Lärarförbundet sammanfattade vilka förutsättningar han tycker lärare behöver för att digitaliseringen verkligen ska ta fart. Han tyckte att lärarna behöver kompetensutvecklas genom att få fundera kring hur de använder tekniken och vad de gör tillsammans. Låta lärarna utforska och dela med sig. Lärarna behöver göra saker och inte prata om det.

Möjligtvis läser jag in mina egna åsikter i det han sa, men jag tror att han menar att vi ska göra saker tillsammans och på så vis kompetensutveckla oss. För att få saker att hända tillsammans med eleverna så måste vi utforska tillsammans, inte som en extra sak på görolistan.

Någon av föredragshållarna sa att Susanne Kjällander i sin forskning kom fram till att elever som jobbar med datorer behöver mer lärarstöd än de som jobbar med läroböcker. Kan det stämma? Jag får läsa hennes avhandling lite noggrannare och inte bara kika lite här och var.

En eftermiddag full av tankar, men en fråga kvarstår: Hur förändras egentligen lärarrollen när IT blir en del av det dagliga arbetet?

/Emma

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>