FETT13

Årstaskolan utanför Stockholm anordnade ett event om IT i skolan. De har fått många förfrågningar om studiebesök och valde att klumpa samman besökarna till en eftermiddag och kväll som de valde att kalla FETT13.

FETT13

150 pedagoger, rektorer, skolutvecklare mfl kom till Årstaskolan fulla av förväntan. I restaurangen möttes besökarna av en otroligt härlig stämning. Glada människor, exemplariska värdar, en DJ som spelade musik från scenen, en köksmästare som serverade fika och ett surr utan dess like.

När programmet drog igång var det dags att göra val. Ville man lyssna på kuratorerna Martin Brav och Olof Hedtjärn som pratade om “Elever på nätet – hur skolan kan förhålla sig till elevers användande av sociala medier” eller lockade workshopen “En-till-en med iPads” som pedagogerna Mani Fekri och Susanne van der Kwast höll i tillsammans med elever från åk 2?

Teknik som ger effekt på lärandet

Micke Kring & Jonas Johansson

Micke Kring & Jonas Johansson

Jag valde att stanna kvar i restaurangen för att lyssna på skolutvecklaren Jonas Johansson och IT-pedagogen Micke Kring när de berättade om “Teknikens möjligheter enligt Nesta – konkreta exempel från Årstaskolans vardag”.

Jonas fick direkt en rungande applåd när han inledde med att säga “Läraren är den viktigaste faktorn, oavsett hur mycket teknik du har i en skola.” Hans lovprisande av läraren var dock inte bara en personlig reflektion utan något man kommit fram till i Nesta-rapporten.

Rapporten är gjord av sex forskare som gått igenom akademiska artiklar och annat material som visar på hur IT använts i undervisningen. De har valt ut 210 exempel som de sedan grupperat i åtta kategorier som visat sig ge effekt på lärandet.

Jonas och Micke gick igenom de åtta kategorierna och gav exempel på hur de valt att jobba med det på Årstaskolan.

1. Lära av experter. Här är Kunskapshubben ett exempel.

Kunskapshubben

Kunskapshubben

2. Lära med andra. Årstaskolan har jobbat med olika typer av bloggar. T ex Tegelbobarn som Josef Sahlin drog igång med sina elever, Bibblis är Årstaskolans e-bibliotek där eleverna själva producerar och konsumerar böcker. Det senaste projektet de dragit igång på Årstaskolan är Mattenauterna.

Mattenauterna

Mattenauterna

3. Lära genom att skapa. “Eleverna måste får vara producenter.” säger Jonas och Micke. Pedagogen Josef Sahlin pratade under ett annat pass om att skriva romaner tillsammans med eleverna och tog bl a upp vilka strukturer och strategier som behövs  för att främja långa och genomtänkta texter. För de pedagoger som vill jobba med att skriva romaner med sina elever finns information på http://www.bibblis.se/skriva

Bibblis

Bibblis

4. Lära genom att upptäcka. Källkritik, Internet och sociala medier nämner Jonas och Micke, men de lägger också till att det här är ett utvecklingsområde även för dem. Fast barnen har kommit långt. En elev på Årstaskolan sa ”Det känns inte rörigt med många källor. Det känns bara roligt.”

5. Lära genom att fråga. Bloggar, e-post, sociala medier, telefon, chatt, internet. Eleverna får  kontakt med experter via t ex Twitter.

6. Lära genom träning. King of Math, Happi stavar, Slice it… Färdighetsträningen måste ha ett syfte. Jonas säger övertygande: “Eleverna inser själva att de behöver öva på vissa saker. Då ber de om färdighetsträning. Då förstår de varför de ska göra det.”

7. Lära genom bedömning. De digitala verktyg som används på Årstaskolan är bl a Evernote, Socrative, Mentimeter och Google Apps.

8. Lära i och mellan olika miljöer. Blogg, e-post, molntjänster, mobil teknik nämner Jonas och Micke som några exempel. De berättar också att sen de fick iPads så har mobiliteten ökat. Det är mycket lättare för både pedagoger och elever att ge sig ut i samhället.

Hur lägger de upp arbetet?
Jonas och Micke avslutar med att berätta hur de lagt upp arbetet med pedagogerna.

  • Regelbundna träffar – varje måndag ses pedagogerna och har workshop
  • Pedagogisk handledning – skolutvecklaren Jonas spelar här en viktig roll
  • Fortbildning – allt händer inte av sig självt utan regelbunden fortbildning inom IT med ett pedagogiskt fokus är viktigt.
  • IT-kompetens med pedagogisk inriktning – “Kasta inte ut IT-pedagogerna ur skolan” säger Jonas och Micke.

I Skolverkets omvärldsblogg skriver Stefan Pålsson om Nesta-rapporten och ger fler exempel: http://omvarld.blogg.skolverket.se/2012/11/30/hur-kan-it-utveckla-larandet-i-skolan/

Elevledda utvecklingssamtal
Efter att ha lyssnat på Jonas och Micke valde jag att lyssna på 3 pedagoger från låg- och mellanstadiet som berättade om hur de arbetar med elevledda utvecklingssamtal.

Jimmy Jansson, Cecilia Bergwall & Patricia Sjöberg.

Jimmy Jansson, Cecilia Bergwall & Patricia Sjöberg.

Cecilia Bergwall, Patricia Sjöberg och Jimmy Jansson håller en presentation om hur de jobbar med att eleverna ska hålla i sina egna utvecklingssamtal. De delar in sin presentation i 3 delar.

  • Hur gör vi? Från inbjudan till samtal.
  • Hur går samtalen till?
  • Vinster och utvecklingsområden

Hur gör vi? Från inbjudan till samtal.
Eleverna får förbereda sig inför samtalet med hjälp av en checklista. De får också välja ut arbeten som de vill visa upp för sina föräldrar och gå igenom sina omdömen. De yngre barnen fokuserar mer på vad de är bra på och vad de skulle vilja bli bättre på. Eleverna får också välja ut 3 förmågor som de skulle vilja satsa på tills det är dags för nästa samtal.

Innan de kör i skarpt läge med sina föräldrar får de öva tillsammans med en klasskompis och de får också gå igenom sin IUP med sin mentor. Här har också mentorn en chans att ge feedback på vad eleverna tycker att de ska satsa på.

Samtalen hur går de till?
På Årstaskolan har de flera samtal samtidigt i samma lokal samtidigt och eleverna följer en dagordning när de samtalar med sina föräldrar. I slutet av samtalet ska de slutföra sin IUP och då kommer pedagogen in i samtalet. Elever och föräldrar utvärderar också samtalet.

Vinster och utvecklingsområden
Cecilia, Patricia och Jimmy tycker att den stora vinsten med elevledda utvecklingssamtal är att eleven hamnar i centrum. De äger sitt eget samtal och många föräldrar är positiva till att få ha ett viktigt samtal om lärande tillsammans med sina barn. Fokus hamnar på kunskaper och lärande, eleverna blir mer delaktiga och engagerade i sitt eget lärande och det tar också kortare tid att ha utvecklingssamtalen berättar Cecilia, Patricia och Jimmy.

En sak som pedagogerna upptäckt sedan de började med detta är att de blivit bättre på att skriva omdömen som är elevtillvända. De tvingas skriva omdömen som eleverna förstår.

Föräldrarna har varit väldigt positiva. Dock har några upplevt att pedagogerna har varit lite stressade och det är något Årstaskolans pedagoger har tagit med sig till nästa gång de ska göra samtal. På andra skolor har man t ex 15 minuters samtal där bara elever och föräldrar samtalar och 15 minuter där pedagogen är med.

En kritik kring elevledda utvecklingssamtal från Skolverket säger att det inte blir ett trepartssamtal när man lägger upp det på det här viset, men om man har en del när pedagogen är med så blir det då ett trepartsamtal.

Många elever har upplevt samtalen som lustfyllda istället för något jobbigt som en del kände tidigare.

En driven IT-pedagog
Av deltagarna var det många som sa att nyckeln till framgång för Årstaskolan är en driven IT-pedagog i form av Micke Kring. Utan att förringa Mickes arbete så framkom det så många fler aspekter av Årstaskolans framgångssaga än bara en persons arbete. Elevernas driv, skolutvecklaren Jonas Johansson, skolledningens aktiva arbete med de här frågorna, pedagogernas elevsyn, iPad-projektet, osv osv.

Micke Kring

Micke Kring

Det blir tydligt att IT-pedagogens roll kan användas till så mycket annat än vad den kanske traditionellt har använts till. Micke sa från scenen att han inte riktigt visste hur han skulle beskriva sitt arbete. Att han har skolledningen i ryggen rådde det dock ingen tvekan om.

Om man vill veta mer om Mickes arbete kan man titta på hans hemsida: http://www.mickekring.se/ där han bl a har beskrivit hur han gått tillväga när han byggt upp http://www.bibblis.se/ och http://www.kunskapshubben.se/

Ett gediget program
Det fanns sexton olika pass att välja mellan och självklart gick det inte att hinna med allt då 3 eller 4 gick parallellt med varandra, men om man missade något eller inte hade möjlighet att vara med finns hela eventet filmat och kan ses här: https://fett.solidtango.com/

Christer Holger

Christer Holger

Jag missade att lyssna på Lotta Bohlin när hon och hennes elever berättade om hur de jobbar med förmågorna i läroplanen. De som lyssnade fick en förmåga att bära. Christer Holger fick “Att munligt kunna redogöra med början, innehåll och slut.” Jag läste fel och trodde att han skulle kunna regogöra MANLIGT. Det blev knasigt och ledde till roliga diskussioner med andra som fått samma sak.

Hela programmet hittar du här: http://fett2013.se/wp-content/uploads/2013/02/FETT13-Program-v1.pdf

Teachmeet
Kvällen avslutades med ett Teachmeet http://en.wikipedia.org/wiki/TeachMeet där pedagoger från hela Sverige delade med sig av sina projekt och erfarenheter i form av mikro- eller nanopresentationer. Även detta event höll hög kvalitet och finns att se i efterhand här: https://fett.solidtango.com/

Tack Årstaskolan för ett fett event!
Emma

SETT

I onsdags och torsdags var det SETT-mässan i Kista. En mässa som siktade på runt 800 deltagare på 2 dagar och som redan dag 1 var uppe i 2800 deltagare. Mäktigt!

Jag hade bara möjlighet att vara med den första dagen och det var lite sorgligt att inte kunna stanna kvar på torsdagen, men jobbet kallade så det var bara att sätta sig på planet till Borås.

Det var en hel del som var intressant, men jag märker att det framför allt är 2 saker som hänger kvar i tanken och snurrar runt.

Det ena var något som Anne-Marie Körling sa. Hon berättade om att hon ställt följande fråga till sina elever: “Hur väger man en blåval?” En genialisk fråga. Istället för att ställa den lite tråkigare “Vad vet du om blåvalen?” (eller hur man nu säger i lågstadiet) så valde hon att fånga barnens intresse och en på ett sätt mycket svårare fråga. För att kunna svara på frågan hur man väger den behöver man ju veta en massa saker om blåvalen. När de höll på att undersöka blåvalen var det någon elev som läste att mamman hade 10 000 l mjölk (om jag minns rätt, hysteriska mängder var det i alla fall) och då funderade alla över frågan “Hur stora tuttar har en blåval?”

De här två frågorna har jag burit med mig under veckan som gått. Min kompis Liza började fundera över hur ungen egentligen får i sig mjölken. Det har vi tagit reda på; mjölken sprutas med tryck in i ungens mun.

En god pedagog ställer intressanta och relevanta frågor. Frågor som leder till att eleverna lär sig det de ska. Det är inte lätt att ställa intressanta och relevanta frågor som fångar elevernas uppmärksamhet och som gör att de tar till sig det centrala innehåll som finns. Det tillhör professionen. Lärare är proffs precis som min kompis Liza är en läkare som kan operera. Ibland glömmer vi bort att lärare är proffs. En del är modigare i sitt frågeställande än vad andra är. Anne-Marie är modig och klok, en bra kombination.

Det andra som hänger kvar i tanken hos mig är den föreläsning som Björn Edman och Martin Åberg från Videobrigade höll om Konsten att sprida bra, annorlunda idéer. Den prezi de använde finns här: http://prezi.com/p7wtqzmt1u0w/konsten-att-sprida-bra-annorlunda-ideer/ Förutom att det de berättade om var väldigt matnyttigt i hur skolan på ett bättre sätt kan förbereda eleverna för det samhälle de lever i (som ibland kallas framtiden i skolans värld), så berättade de om hur de tänker kring svensk skola. De tycker att den mediabild av svensk skola som finns idag är alldeles för pessimistisk och att det finns massa bra att lyfta. Det skolorna kan behöva bli bättre på är att sprida det de gör som är bra.

Skolans utmaning är att hitta sätt att visa upp det de gör på ett sätt som gör att eleverna får autentiska mottagare och helt enkelt lär sig mer. Blir skolan sedan marknadsförd pga detta så är det en positiv spinn off-effekt. Björn och Martin pratar om att man inte ska “sminka” det man visar. Visa upp bra saker, men gör dem inte bättre än vad de är.

En annan av deras poänger är att kunskap fortfarande är makt, men bara om man vet hur man delar med sig. Det behöver skolan vara bra på att hjälpa sina elever med.

Naturligtvis hann jag med en hel del annat under min långa dag på SETT:s första dag, t ex att själv föreläsa för ledarspåret. Jag pratade om att vi behöver dra nytta av arbetslagsledarna på riktigt om det pedagogiska ledarskapet ska fungera fullt ut. Jag inledde med att säga att jag troligtvis var på väg att slå in en öppen dörr, men att det trots det är så få skolor som verkligen drar nytta av arbetslagsledarrollen. Ett ämne jag gärna skulle fördjupa mig i. Fick ett boktips häromdagen som jag tänkte beställa hem. Kjell Granström har skrivit en bok som heter Dynamik i arbetsgrupper.

/Emma

Utvecklingsdag med TÄNK OM

Idag har vi haft en utvecklingsdag i Göteborg för alla konsulter inom TÄNK OM. Vi har dels funderat kring vår kultur inom företaget, dels fått en del inspiration utifrån kring lite olika saker.

Vårt tänk kring kultur kan man nog sammanfatta med att vi verkligen vill walk the talk och att vi noggrant funderar över vad det betyder in i minsta detalj. Hur ska vi bete oss för att våra utbildningar ska bli så bra som möjligt? Vi hade en del diskussioner i mindre grupper och i min grupp pratade vi lite om hur vi skapar ett klimat där vi kan ge varandra konstruktiv feedback. Det är oerhört viktigt att kunna säga till någon att man kan förbättra något och det blir så oerhört mycket lättare om man har en form för det. I dagsläget så ger vi naturligtvis varandra feedback, men jag tror att vi kan vässa till en del saker ännu mer om vi formaliserar det ännu mer.

När jag jobbar med elever så vill jag att de ska vara duktiga på att både ge och ta feedback. Jag har hört så otroligt insiktsfulla saker som mina elever sagt till varandra. Det jag bidrar med är en modell och ett tydligt ledarskap. De vet att jag hugger direkt om de säger något som är nedåtpuffar och därför blir de trygga att ge varandra konstruktiv feedback. Jag tror att kvaliteten blir så pass bra just pga modellen är solklar. Så vill jag ha det inom TÄNK OM också. Vi är på god väg, men vi kan bli ännu bättre.

Efter en fantastisk lunch på Sankt Jörgens Park Resort så fick vi inte mindre än 2 genomgångar av iBook Author. Alex Kolmodin (@alexkolmodin) från Apple gick igenom grunderna i programmet medan Anna-Karin Fossum (@akfossum) och Bettina från UnitedSthlm visade 2 olika böcker som de gjort. Efter dessa två dragningar fick vi chansen att prova att göra en iBook själva.

I min lärarroll skulle jag verkligen kunna använda mig av detta program. Eleverna skulle verkligen kunna göra riktigt bra saker i detta format där formen gör att innehållet fördjupas. Jag gillar verkligen idén. I min konsultroll har jag inte riktigt hittat hem när det gäller iBook Author än. Jag ska klura lite på det.

Vår dag slutade med att Håkan Fleischer (@hakanfleischer) föreläste om Lärandets retorik. Det jackade lite i vår diskussion som inledde dagen, TÄNK OM Kultur.

En tanke som stannade hos mig var att man bör använda sin personlighet för att ”behaga” den grupp man har framför sig. Så är det ju naturligtvis och det är ju också något jag jobbar med när jag utbildar inom ämnet. Dock är det ju så att det som är enkelt i teorin inte alltid är lika enkelt i praktiken. Vi fick i uppgift att skriva ner en del av våra egenskaper som vi vet att vi har. Sen ska vi välja 1-2 av dem och skruva till dem lite extra.

Kanske det är dags att göra något jag inte gjort på ett tag. Filma mig själv och sedan analysera vad jag gör som jag borde fortsätta med samt vad jag gör som jag borde sluta med. Jag är inte helt med på hur jag ska skruva till de egenskaper jag har, men det kanske beror på att jag inte är helt säker på vilka egenskaper jag tänker mig att skruva på. Kanske är det så att jag helt enkelt får göra min hemläxa.

En tanke jag tar med mig är att fundera kring om vi lever som vi lär när det gäller att vara lyhörda och lyssnande? Det finns helt klart utmaningar inom det området som tål att funderas kring.

Ser fram emot att se vart Henrik Wideus tanke om ”TÄNK OM Förort” tar vägen. Jag ska börja med att läsa Skolverkets rapport Greppa språket. Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet.

Jag är glad över att få vara med och tänka och verka i ett gäng som är otroligt proffsiga.

/Emma

Ledarskap, ledarskap, ledarskap

I måndags kväll hastade jag vidare från SKL till Rektorsakademiens nätverksträff med fokus på ledarskap och kompetens. Deras förra nätverksträff överträffade verkligen alla mina förväntningar. Vi fick sjunga (något jag inte gör i grupp normalt sett), gå på snabba seminarier som gav otroligt många tankar, lyssna på bra föreläsare, äta god mat, träffa massor av människor, osv. Mina förväntningar inför kvällen borde varit skyhöga. Det var de inte konstigt nog.

Kvällen bestod av lagom långa framträdanden från stora scenen. Flera kloka saker sades, men det jag pratade mest om i pausen var att Jan Hylén sa att skolan är inte för teoretisk, den är för abstrakt och den måste bli mer praktisk. Detta kom upp i ett samtal om att man måste göra mer verkstad i skolan.

Jag och Peter Jansson, Johannes Petri skola i Saltsjö-Boo, pratade om vad han egentligen menade. Vi resonerade fram och tillbaka, men vi lyckades inte riktigt (Peter var ganska nära) att koppla ihop det med det som driver oss båda: skolan måste vara intressant och relevant för eleverna. Jag har aldrig utryckt det på det viset. När jag pratar brukar jag säga att vi måste göra saker på riktigt för att eleverna ska bli motiverade. Det händer oväntade och spännande saker när vi jobbar i skarpa lägen. Vi förstod att det var detta som Jan Hylén pratade om när vi fångade honom under minglet och frågade. Jag gillar verkligen när man kan sätta andra ord på det man redan vet. Kanske jag kan lyckas förklara det som jag tror på så otroligt mycket med hjälp av dessa små ord: abstrakt – teoretisk – praktisk.

Ida Karlberg Gidlund, verksamhetsansvarig för Rektorsakademien, var moderator under kvällen och kom hela tiden tillbaka till vikten av ledarskap i skolan. Om ledarskapet fungerar kan det bli verkstad i skolan.

Kvällens stora behållning var Richard Gerver. Jag gillar hans busiga, brittiska humor så bara det hade varit nog för mig när han klev upp på scenen. Vid det här laget hade jag lyssnat och nätverkat i 5 timmar, så huvudet var lite mosigt.

Richard Gerver pratade om rektorer och ledarskap. När jag tittar på mina anteckningar i Evernote så är det helt tomt när Richard pratade. När jag försökte sammanfatta vad han pratade om (utan anteckningar) så blev det svårt. Dock blev jag så himla upplyft och inspirerad av hans framträdande. Om jag tittar på en av hans Keynote-bilder så ser jag texten:

Live a little, Learn a little, Laugh a lot

Egentligen pratade han inte om något nytt, men samtidigt så kan jag behöva bli påmind om det om och om igen. Han pratade om att goda ledare går igång på problemlösning, de ser inte bara hindret utan sätter igång och löser saker. Vi behöver goda ledare i skolan idag. Jag kom att tänka på Troed Troedssons tal om ledarskap när Richard pratade. Vi behöver fler ledare enligt Troeds definition.

Vi fick ett boktips av Richard. Jag har inte hunnit kolla upp det än, men boken heter The School I’d like.

Om en vecka ska jag föreläsa på SETT-mässan i Kista. Det jag ska prata om är hur man kan dra nytta av arbetslagsledarna för att driva det pedagogiska ledarskapet. Jag fick med mig många tankar från måndagens föredragshållare. Det känns roligt och utvecklande att prata om något som jag tror på så ofantligt mycket, men som jag faktiskt aldrig har föreläst om. En fråga som jag ställer mig när jag träffar rektorer och lärare runt om i Sverige är varför man inte drar nytta av den organisation man har eller åtminstone vet om att den finns att använda?

/Emma

Har storleken betydelse?

Igår var jag på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och lyssnade på föredragshållare som talade under temat ”IT för öppet lärande – en förändrad roll för pedagoger?” SKL anordnade detta i samarbete med DIU.

Jag fick med mig en hel del tankar därifrån, men jag vet inte om jag blev så mycket klokare på hur pedagogrollen förändras.

Lennart Jonasson, fd Stadsdirektör i Nacka, inledde med att fundera lite kring det historiska perspektivet på digitaliseringen. En tanke som jag tog med mig från hans framställning var att en del människor reagerar väldigt starkt och far t o m illa vid stora paradigmskiften. Det gjorde folk även vid den industriella revolutionen. Det betyder dock inte att utvecklingen inte ska/behöver ske. Egentligen är det så självklart att det är många som reagerar starkt när samhället är inne i ett paradigmskifte och att dessa personer håller fast i “det gamla” med näbbar och klor, men trots att det är självklart så kan jag finna lite kraft i det historiska perspektivet. Jag behövde bli påmind om det.

En typ av skolmänniskor som snurrar i mitt huvud just nu är de som verkar vara motståndare till en förändring av skolan. Jag tänker att de kanske verkar vara motståndare, men egentligen är det bara så att de inte förstår för att vi som vill göra något annat inte är tillräckligt tydliga. Det är väl lite med dem som med elever som inte är motiverade, man måste fånga upp dem där de är och leda dem framåt. Det som är skillnaden mellan omotiverade ungdomar och motsträviga skolmänniskor är att skolmänniskorna verkar så tvärsäkra och argumenterar ganska skickligt. Det gör att jag möter dem med försvar istället för att locka dem.

Om gårdagens föredragshållare inte pratade om HUR lärarrollen förändras så pratades det desto mer om det som inte hände på 90- och 00-talen. Jag kan, i likhet med Robert Fahlgren från Varberg, känna mig ganska uppgiven när jag läser saker som skrevs om digitalisering och skola i slutet av 90-talet. Om jag inte vetat att det skrevs då hade jag troligtvis gissat att det skrevs idag eller för något år sedan. Fast när jag suckat klart så måste jag gå vidare och tänka att de senaste åren har det varit en ketchupeffekt och det händer verkligen massor av saker i svensk skola idag. Hur kan vi underlätta för rektorer och pedagoger för att deras resa ska bli snabbare än vad den varit för en del som varit med längre? Ja, t ex kan vi ju svara på frågan HUR lärarrollen förändras i och med digitaliseringen.

Av Sveriges 290 kommuner har mediankommunen drygt 15 000 invånare fick jag lära mig igår. Jag fick också veta att Sveriges 100 minsta kommuner befolkas av 7% av Sveriges befolkning. En tanke som dök upp i diskussionen igår var att det kan bli mindre jämlikt om de mindre kommunerna inte har kompetens eller pengar att göra stora IT-satsningar.

Stämmer den tanken? Kanske är det så att stora kommuner blir tvingade in i lösningar som inte alls passar skolan (läs Stockholm Stad) och att de små har möjlighet att ta snabbare beslut samt navigera med större lätthet än vad de stora har. Jag är definitivt inte insatt i kommunernas möjligheter och hinder, jag vet inte heller var de här 100 minsta kommunerna finns rent geografiskt, men jag triggas igång av tanken på att utforska om storleken på kommunen verkligen har betydelse.

Matz Nilsson, Utbildningsdirektör i Malmö, berättade att han skulle besöka alla deras skolor och ge alla lärare ett uppdrag gällande IT i skolan (om jag förstod det hela rätt). Jag ångrar otroligt att jag inte frågade honom hur det uppdraget ser ut. Jag gillar verkligen idén om att varenda en får ett uppdrag från sin högsta chef för det är så oerhört viktigt att ingen kan gömma sig bakom en massa ursäkter, men jag undrar om man lyckats hålla det på en så visionär nivå att det blir något att jobba mot och inte något att sätta upp på görolistan.

Robert Fahlgren från Lärarförbundet sammanfattade vilka förutsättningar han tycker lärare behöver för att digitaliseringen verkligen ska ta fart. Han tyckte att lärarna behöver kompetensutvecklas genom att få fundera kring hur de använder tekniken och vad de gör tillsammans. Låta lärarna utforska och dela med sig. Lärarna behöver göra saker och inte prata om det.

Möjligtvis läser jag in mina egna åsikter i det han sa, men jag tror att han menar att vi ska göra saker tillsammans och på så vis kompetensutveckla oss. För att få saker att hända tillsammans med eleverna så måste vi utforska tillsammans, inte som en extra sak på görolistan.

Någon av föredragshållarna sa att Susanne Kjällander i sin forskning kom fram till att elever som jobbar med datorer behöver mer lärarstöd än de som jobbar med läroböcker. Kan det stämma? Jag får läsa hennes avhandling lite noggrannare och inte bara kika lite här och var.

En eftermiddag full av tankar, men en fråga kvarstår: Hur förändras egentligen lärarrollen när IT blir en del av det dagliga arbetet?

/Emma